Japp! Nu har Patrik fått komma in i huset. Jag är så glad att jag slapp se eländet. Men när han ringde efter besöket påväg till jobbet så hade han sin vanliga röst, talade sammanhängande och lugnt. Alltså det var ingen kul upplevelse men det kunde ha varit värre, sa han. Nu vet vi att många av våra trettiosju fönster på våning två och tre är trasiga. Men han har nu säkrat de så att de inte står och slår. Sen är ju mycket annat trasigt bland annat mina fina scanner men sen vet jag inte vad av allt annat. Lika bra det! Men det var inte den värsta röklukten, det är ju också bra. Kanske saneringen interiört går att få till. Det är så märkligt att jag kan vara så positiv ? Men jag har ju jobbat med att inte hänfalla åt allt elände utan försökt blanda upp skiten med lite gott och vackert. Det blir mest troligt mindre bitterhet och färre depressioner. Eller det blir som det blir.
Hur som helst började det röra på sig tack vare försäkringsbolaget. De påtalade vikten av att inte ödelägga mer än nödvändigt och därför blev vi insläppt. Nu vet vi också att det ska säkras upp och undersökas nästa vecka och om planen håller kan vi vara igång på torsdag. Det känns som om jag pratar om en månad framåt. Känslomässigt är det en månad dit. Med andra ord kan jag glömma att få tag på mina instrument till på tisdag. Ännu en spännande dag som musiklärare väntar. Tjoho!
Så har jag börjat städa ut oss ur Kristin och Paulas hus. Vill att det ska vara så fint som möjligt när vi låser dörren . För i morgon kommer de hem och då ska det helst inte finnas ett spår av oss. De ska känna att de kommer hem och inte hälsar på hos Lena och Patrik. Men jag är för det mesta en bra städerska. Sitter i generna. Ja det gör det på folk från fattiga familjer. Kommer från de bästa av världar men utan både piga och husa. Det var dessutom fara för liv att bli sedd som en knapsu så jag är helt övertygad om att det är kvinnorna som dammat, skurat och fejat. Mycket av den varan blir det för att röja alla misstankar om fattigdom. Det är en gyllene regel i hela världen, om möjligt ska de inte kunna lukta sig till min klasstillhörighet. Utifrån mina besök bland de bäst ställda i samhället kan jag säga att det luktar skit och girighet i många fina hem. Spännande! Ja jag håller med om att det inte är kul att städa och att det känns viktigare att göra andra saker i livet. Visst men om alla tog hand om sin egen dynga så skulle fler människor få göra just det: andra saker i livet än städa. Nu är det så illa ställt att en massa folk inte bara ska hålla undan sin egen skit utan dessutom ska de gno och piffa i andras gegga. Det är ingen rättvisa! Nej, men det skapar ju arbetstillfällen. Vilken tur! Nu är jag ironisk. Tror på en annan arbetsfördelning och en annan penningfördelning och en annan inställning till medmänniskor och en annan inställning till sitt ego och ett större engagemang till miljön.
Så här kan jag nu sitta och rapa i brist på bättre sysselsättning. Nej, det duger inte. Städar vidare, packar ihop, går ut med hundarna och sen jobbar jag vidare med en hemsida med övertygelse om att det är viktigast just nu. Under tiden rör sig molnen, en solglimt får tränga igenom, en örn svävar förbi, stilla i luften, snö på fjällen och fiskebåtarna drar upp skrei. En helt vanlig dag.
