Den här veckan har huset röksanerats. Det var en slitsam vecka. Kroppen är öm av allt bärande, så jag har köpt voltarensalva för att kunna sova. Det hjälper med lite salva för att få en muskel att slappna av.
Förra helgen tömde vi två lägenheter och ett rum på bottenvåningen. På måndag började vi med den tredje lägenheten och då kunde vi inte bära tillbaka allt i ettan och tvåan förrän det var diskat och tvättat. Så vi var tvungen att bära runt allt hit och dit eftersom vi inte hade någon att placera vid diskbänken. Vår arbetsplan fungerade inte som vi tänkt, saneringsdamerna var två, jag var ensam och Patrik var på jobbet. Vi höll inte jämn takt. Det var bara att lägga in tvåskift för att i alla fall försöka ligga lite före. När fredagen kom var ofasen ett faktum och det blev kaos. Det ordnade upp sig eftersom damerna tog ena delen av rummet medan jag tömde den andra. Det blev trångt och lite tjorvigt men den dagen blev också kväll.
Jag skulle precis pusta ut när den ena städerskan sa :
-Nu åker vi, men vi ses i morgon vid halv nio.
I MORGON, HALV NIO!?!?
Jag som hade sett fram emot att äntligen få slappa lite, sova en timme längre och få två hela dagar med Patrik för att komma ikapp. Men eftersom de skulle jobba på lördag så la vi in ett nattskift. Lördagmorgon var vi igång kvart i sju, så när städerskorna kom hade vi två tomma rum. Sen kunde vi tvätta och diska lite mellan allt bärande.
Idag är det söndag och nu ska vi försöka placera alla saker på rätt plats och knöka in det som förr var i den delen av huset som nu hänger osäkert i luften. Dessutom ska vårt materialrum tömmas, där finns allt av material; spik, målarfärg, verktyg, elartiklar, vvsgrejer, betong, kakel, bildelar och lite annat smått och gott som är bra att ha när du ska renovera 1200 kvadratmeter hus.
Sammanfattningsvis: allt har flyttats runt och på måndag börjar saneringrunda nummer två.
Vi hade inte uppfattat hur det här går till eller så fick vi en lite förvirrad beskrivning. Hur som helst ska alla rum saneras med någon slags torrrök eller ånga som ska få bort det sista av röklukten. Den sista lukten känner inte jag men det finns de med ännu bättre näsa och de ska ju också kunna andas obehindrat i det här huset.
När vi får bo hemma som vanligt folk vete fåglarna.
Tills dess njuter vi av solen genom fönstret och att alla solstrålar som tittar in ger blänk åt det nystädade. Här är det inget damm i luften eller sot på spisen. Det kommer att bli så fint och varmt, både ute och inne,
I denna vårglans går mina tankar till de som i denna vackra tid inte får behålla den KÄRASTE mamma, dotter, syster och vän. Mina vackraste och varmaste tankar!