HUSET SOM DET SER UT IDAG
Idag är det sex månader sen huset brann. En evighet sedan som gått i snigelfart. Det har varit långa väntetider på polis, på sanering och på att huset ska byggas upp igen.
Vi har klarat oss och är fortfarande otroligt lyckliga över att ingen människa strök med och att huset står kvar. Det vi förlorat är en sorg men i sammanhanget är det överkomligt. Allt kunde ha varit borta.
Vi bor kvar och håller fortfarande på att tvätta en del men framför allt tömma de delar av huset som ska renoveras, organisera det som har flyttats omkring. Det som fanns kvar i min ateljé är snart ompackat, en del negativ ska tvättas men det mesta är gjort.
Vi har inte gett upp, vi ska slutföra vår plan med huset. Det ska renoveras färdigt. Vårt galleri, kafé, mörkrum, träverkstad, nanobryggeri och spa ska färdigställas.
Vår granne tillika byggfirma har sanerat hörnet av huset och där är det gjutet ett nytt fundament mot gatan. Det ska gjutas ett fundament till och sen ska en del jobb göras under huset innan väggarna byggs upp.
Hur lång tid det tar innan huset är tillbaka i samma skick som före branden, vet vi inte. Kanske ett år…
Tills vidare får vi lägga tid och lust på de delar av huset vi kan jobba i. Det finns en hel del att göra på första våningen.
Vi är så tacksamma för allt stöd vi fått. Först och främst otroligt tacksamma över att brandkåren lyckades släcka branden! Och så alla samtal, brev, mail, pengar och arbetskraft som vi fått under dessa månader. Sist men inte minst var det guld värt att vi fick låna hus att bo i under de månader vi inte fick eller kunde bo hemma.
Vi hoppas att vi får mycket besök framöver så vi får omsätta en del av tacksamheten i god mat att dela med de som betytt så mycket under den här perioden.
Ja, det går att tacka och rita hjärtan i all evighet men jag tror alla förstår att det är en gåva att inte stå ensam när det händer – det som inte skulle hända.
T A C K !
Min ateljé
2012
2015
aug 2018