Jag har varit på hastigt besök i en annan värld. Det var ett flytande herradöme på elva våningar som hade ankrat Svolvær. Vi var inbjudna för att roa befolkningen en liten timme i livet. Det gjorde vi med glädje klädda i bunad. Jag som inte är norsk har ingen bunad men Astrids mamma Anne-Mor lånade ut sin.
Färdigklädda och uppsjungna fick vi lämna passet hos en kontrollant på land och sen blev vi transporterade ut till skeppet i en tender. Väl på båten var det bagagekontroll som på en flygplats. När väskorna åkt igenom var vi välkomna.
Publiken bestod av mestadels äldre människor som fick njuta en blandad kompott av norsk klassisk körmusik, norsk folkmusik, Uti vår hage och en låt av Björn Afzelius – nej, ingen av hans progglåtar utan en kärleksvisa. Det blev en bra konsert och varma applåder.
Så fick vi en liten guidad tur på skeppet. Såg den fullstora tennisbanan, poolen, de olika restaurangerna och drivingrangesimulatorn. Ja, den sistnämnda handlar om golf.
Någon av de 165 lägenheterna fick vi inte se, det hade varit intressant. Utifrån det vi fick se kan man konstatera att detta flytande samhälle håller hög klass och det stavas LYX.
Ett hyreshus på vatten av typen “gate community”.
Det är många stora skutor som drar omkring runt Lofoten och den här som många andra kan inte prisas för några miljöinsatser. Det räcker inte pengarna till. Men med ett lite annat fokus skulle det också gå att ordna…
För min del blir det ingen kryssning men gärna en och annan konsert.